Pappa var med i morse och pratade med läkaren. Allt var bra, jag måste vara försiktig i sex veckor. 🙂 Skötrskan skulle ringa hemservice och se hur de får ordnat med hjälpen. Jag var med fysioterapeuten uppe och gick. Det var ungefär 6 meter som jag kunde gå. Alltid något famsteg, min fot är fortfarande öm.
På förmiddagen kom en bekant och hälsade på mig. Det var trevligt att få prata med någon. Efter lunchen flyttade vårdarna den ena rumsgrannen till ett annat rum, så nu är vi bara två i rummet. Sköterskan kom och pratade med mig,. Hon sa att hemfärden skuttas fram med en dag, hemservice vill ha tid på sig att ordna, all den hjälp ssm jag kommer att behöva. Själv var jag av samma åskt. 🙂
Pappa tittade en sväng hos mig, innan han började köra till villan, mamma är ju där.Sedan kom en av mina ”egna” vårdare och hälsade på mig. Vi gick igenom en del saker som måste beaktas då jag kommer hem. 🙂
Kram 🙂
Om Hej Susies vardag
Hej! Jag heter Susie Stenberg 45 år, är en ung, glad, positiv kvinna och har livsgjädje,trots mitt funktionshinder (CP-skada). Bor i Finland i en liten stad som heter Jakobstad. Jag är en mycket modig tjej, inget är omöjligt för mej. :) Skrev studenten år från Jakobstads Gymnasium 2000, tog merkonomexamen 2004. Till merkonom studerade jag på Arlainstitutet i Esbo, som är ett handelslärovek för synskadade, men numera får också andra funktionshindrade studera där Jobbar som byråbiträden åt staden. Jag vill visa att man kan leva ett normalt liv trots ett funktionshinder. Lïvet är inte alltid dans på rosor. Jag är en nyfiken och envis tjej.Envis var jag till exempel: då man påstod att jag skulle aldrig börja kunna gå, mem nu går jag korta sträckor inomhs. Annars tar jag mig fram med manuell- eller elrullstol. Till mina intressen hör blommor, trädgård och akvariefiskar. Tycker om att följa med hur blommor och fiskar utvecklas, det ger mig en stor glädje. Med lite hjälp klarar jag av att ha dessa intressen. Bloggen Hej Susies vardag började jag skriva i mars 2012, jag tänkte prova mig på att skriva. Med tiden blev skrivlusten större, och nu tänkte jag försöka göra något mer av bloggen, det är min dröm. Önskar att läsarna ska få en intressant upplevelse. Här på bloggen delar jag min glädje och sorg. Följ gärna med mig som har en lite annorlunda vardag och hur jag tar mig fram här i livet. Med mig blir det aldrig tråkigt! :) Så kom och häng med! :)