Månadsarkiv: september 2012

Teaterresan

Jag mår mycket bättre nu än på förmiddagen, efter att jag slöt fred med min mor efter vårt ”lilla” gräl. Är tacksam över att hon tog mig ner på jorden igen, och fick mig att inse att jag höll på att sväva i luften med mitt skrivande. Jag var väl full av ilska och förtvivlan, att jag inte tänkte på vad jag skrev, men inlägget togs bort. Sedan lovade jag hålla mina fingrar bort från mina sår, om mamma orkade lite tro på mig, det gjorde hon. 🙂 Så var allt frid och fröjd mellan oss två. 🙂

Nu ska jag berätta om teaterresan. 🙂 Vi var en full busslast, åkte med Larsmo hembyggdsförening och Vårt Larsmo. Bussen körde två olika rutter så det blev inte enformigt, chauffören kunde mycket av landets.historia och berättade om de olika ställen som vi körde igenom. 🙂 Jag klarade bra med benet att stiga på och av bussen. :)På vägen ner till Helsingfors var det några människor som läste hur teaterpjäsen kom till och historien bakom Kristina från Duvemåla. Det var bra att få lite bakgrund, själv har jag inte läst böckerna. I korthet handlade det om ett folk i Småland som led av hungersnöd och emigerade till Amerika, och hur de byggde upp sitt nya liv.

Vi kom till hotellet Presidentti, det blev en timme som vi hade på oss, att byta om kläder för teatern. Det var inga problem. Sedan åkte vi i väg till den nyrenoverade Svenska Teatern. Där träffade vi många österbottningar som skulle se sanmma teaterstycke som vi. Kristina från Duvemåla var en fantastiskt pjäs, scenografin och musiken var vackra. Sångerna var otroliga vackra, alla skådespelarna var bra. Vi tyckte alla i resegruppen om teatern.

Igår på lördag hade vi lite fritid innan vi åkte hem. Vi gick på stan, jag köpte en ny mössa, halsduk och vantar i lila åt mig. 🙂 Det var vackert väder med solsken. Resan gick bra och det kändes som om vi skulle ha varit länge borta. Trötta men nöjda kom vi hem. 🙂

Kram 🙂

Känslornas kamp

Idag har det varit känslornas kamp, och har lätt för att börja gråta. Borde uppföra mig som en vuxen människa, hör jag människor i bakgrunden säga åt mig. Det största problemet är just nu är mitt skrapande. Ingen av mina nära och kära orkar tro, på att jag försöker på allvar låta bli att skrapa de operarerade såren, och det gör mig ledsen. Nu har jag faktiskt försökt låta bli att skrapa, men nu känner mig ensam. Tänk på att vi ska åka om två veckor till södern blir jag påmind om vid jämna mellanrum.

I nästa inlägg berättar jag om teaterresan, just nu vill jag försöka lugna ner mig och bli på bättre hurmör igen. Nu känner jag ganska lugn och hoppas att det håller i sig.

Kram 🙂

Farbror doktor

Hej på er alla här i regnvädret, nu är det höst! Idag hade jag tid till röntgen och farbror doktor, mina föräldrar kom med mig. 🙂 Vi var i god tid på Hälsocentralen, kom ganska fort till röntgen och det var bara några människor före oss i väntrummet. Mitt ben röntgades, nu hade det gått sex veckor från operationen. Sedan var jag hos farbror doktor. Allt såg helt bra ut på bilderna. Jag berättade att jag hade känningar av metallen i knäet, doktorn funnderade om spiken skulle vara lite för lång men tyckte att vi skulle vänta till nästa kontrolll. Sedan tittade han på mitt knä, huden hade blivit lite irriterad efter plåstren, och rekommenderade en salva åt mig. Annars var det bara att börja nu lägga hela tyngden på benet, nå, i och för sej har jag gjort det när jag har gått själv på wc. 🙂

Alltså det betyder att jag börjar jobba på måndag igen, 🙂 och blir lite mer social då man får träffa andra människor. 🙂 Först ska det bli en teaterresa till Helsingfors och vi ska se på Kristina från Duvemåla. Bussen startar klockan halv nio, nio tiden från busstationen i morgon bitti, så i natt sover jag hos mamma och pappa. 🙂 Sånt roligt har jag att se fram emot. Det blir kanske inga nya inlägg på några dagar men vem vet. 🙂 Kanske jag dyker upp i något skede. 🙂 Ha det så skönt! 🙂

K 🙂 R 🙂 A 🙂 M 🙂

Hela frisyren :-)

Nu får ni se hela frisyren och inte bara en del.  🙂

20120926-120434.jpg

20120926-120459.jpg

20120926-120524.jpg

Självfotografering

Jag försökte fota mig själv och den nya frisyren. Å vad svårt det var! 🙂 Ja min finmotorik är inte den bästa, men det får lov att duga. Fastnade i alla fall,på bild. 🙂

20120925-234253.jpg

20120925-234414.jpg

Gammelfisken är en kannibal!

Jag har två fiskar som är över sju år gamla, de är gula Barber. Förra veckan åt en av gamlingarna upp en av de nya fiskarna, som var liten och kvick. Vi såg när gammelfisken hade rester av den lilla fisken i munnen. Men idag hade gamlingen hittat ett nytt offer, en röd fisk. och halva kroppen var uppäten. Resten av kroppen tog vi upp med håven. Så gammelfisken är en kannibal! Jag är inte alls glad.

 

Kram

Var och klippte mig

Vi har en solig men kylig höstdag, bara plus 7 grader. Det blåser men inte lika hårt som igår. Mamma och pappa kom på förmiddagen efter mig och förde mig till frissan. Jag var och klippte mig, håret i nacken började bli långt och tjockt. Nu förklarade vi för henne som skulle klippa mig, hur man skulle klippa så att frirsyren ska fungera. Jag har ju mitt huvud ganska mycket neråt böjd, då ska inte håret komma i vägen för mig. 🙂 För att förra gången var jag inte riktigt nöjd med frisyren.Det tunnades ut vid sidorna, längden blev en aning kortare och likaså i nacken och pannluggen. Jag fick beröm för hårfärgen, och det var kul att höra. 🙂 Nu blev jag nöjd med klippningen. 🙂

På hemvägen köpte mamma två röda Calluna, som hon planterade i blomlådorna utanför matsalsfönstret. 🙂 Snart blir det jumppa men före det ska jag dricka kaffe. 🙂

 

Hej svejs 🙂

Sov gott!

 

Kram 🙂

Ömheten i knäet är borta

För en tid sen skrev jag att mttt knä var ömt och sjukt. Det kändes mest då jag skulle stiga upp och stå, kändes som det rev till. När jag väl kom i gång med gåenedet,blev det bättre. Tja det hörde nog till att såret höll på att läkas, ännu i lördags var det besvärligt. Idag märkte jag till min stora glädje att ömheten i knäet är borta, 🙂 nu känner jag lite av metallen som spiken är fastsatt med. 🙂 Skönt! 🙂

Kram 🙂

Måndagskram

Kuva: Goda vänner kan göra allting tillsammans - men bara de bästa vänner kan göra ingenting tillsammans!Goda vänner kan göra allting tillsammans – men bara de bästa vänner kan göra ingenting tillsammans!

 

Jag tänkte börja veckan med att ge en måndagskram. Vi har lite växlande väder, lite sol och ibland är lite molnigt. Det blåser också. Hoppas att ni får en bra dag. 🙂

 

Kram 🙂