Vi människor glömmer íbland bort, att vi borde vara tacksamma över det vi har. Just nu är jag själv tacksam över att småningom börja kunna gå och röra mig som tidigare. 🙂 Jag använder rullstolen bara på morgnarna och kvällarna. 🙂 Denhär texten vill jag dela med er.
I morse var jag ovanligt pigg och kröp efter tidningen 🙂 innan jag steg upp. 🙂 jag kan gott säga att jag inte tycker om vår gårdskarlen som vi har. Nu kom jag ut till korridoren, och hon var där, så sa hon åt oss, att Vipparen är här och ni är sena. Klockan var då 23 över 9. Jag körde ut, chauffören stod och väntade. Så frågade jag om han hade väntat länge, men det hade han inte, var bara i förtid.
Själv blev jag rädd att jag var sen men som tur var jag inte det.
Kram 🙂
My Blog Hej svejs 