Kategoriarkiv: lLivet

Min rädsla

Visst har jag varit nöjd med återhämtningen från benbrottet. Jag klarar av att gå själv på wc när jag behöver. Lärt mig att ta stöd från väggar och bord, vill inte ta risker att jag skulle kunna falla. Min rädsla är att våga börja gå på samma sätt som jag gjorde före olyckan. Ibland blir jag både nervös och rädd då jag ska försöka gå ensam, jag spänner mig också. Och spänningen gör inte saken lättare.

Nu på veckan började jag smått träna på programmet till Kankaanpää. Det är att tramppa med fötterna i golvet, och att stiga upp och ner. Jo rörelserna börjar nog att gå tycker jag. Men hur ska jag övervinna min rädsla? Jag måste bara göra det! Det vet jag!!! Bara en tidsfråga. Ja jag måste bara ha tålamod. Nu vet jag att jag är lite gnällig, men för tillfället känns det så. Innlägget blev lite tråkig men, men sånt är livet ibland….

Mina vänner, glöm inte att vi övergår  till vintertid i natt. 🙂

 

 

♥ KRAM♥

Viktigt att ha drömmar

Drömmar på huden

Ulla-Maija Ylikoski

Bild: Karthick Väkinen Tatueringar tar uppmärksamheten från wheel chair, säger Ulla-Maija Ylikoski.

Rollen iutbyte från deras permanenta chef att hyra en stol i entreprenörskap var för Ulla-Maija Ylikoskï att hoppa in i det okända.

I September hade Ulla-Maija Ben förverkligat sin dröm  som en tatuering artist i arbetet.

– Om jag nu har gjort, skulle jag ha förhalade Office jobb. Jag ville försöka prova mina vingar, säger Ylikoski.

Den starkaste av oss har varit splittrad.

Inrättandet av bolaget räddade efter ett svårt år. Ben var ett missfall i början av året, och på sommaren, han hamnade i en skilsmässa med sin make. Han tatuoi sidan texten den starkaste av oss är gjord av fragmenterade.

– Tillbringa helgerna stöd har bidragit till i svåra stunder. Här talar vi om allt.

Tatueringar har passion för en ung Ylikoskelle.

– Jag har alltid tyckt idén att jag kan sätta mina minnen och mitt dröm om ett evigt vattenstämpel I. De är en hyllning till drömmen om livet, som arvetkin och eletylle.

Invalidit ton att arbeta

KA Ylikosken-det är ingenting om wheel chair. Hon har varit en gemensam fråga på platser, som är en lång 4 och vid behov ordna hjälp, för att ha gjort sin väg till scenen. Viktigast är att komma fram för en intervju och i yttrandet från Ylikosken visar som motivation.

– Så länge på mitt CV för läsa, att jag i rullstol, jag kunde inte få någon av intervjun. När jag lämnade informationen ut, började jag få samtal. Jag har alla säten, som för mig är intervjuad.

Vi håller på att exakt samma personer som alla andra, men är på ett annat sätt. I en mycket snabbare takt.

Ylikoskis, erfarenhet av fördomar förlorar samtal, när man lyckats få ett jobb. Verktyg som behövs är i form, och ofta har varit vinnare av työfysioterapeutti arbetsstation justeringar.

När jag kom var jag projektledare – telekommunikation registrera företaget, den enda kvinnan, den yngsta av en grupp av vänner och i rullstol. Till toppen av huvudet kommer att vara nervös i hur mig, men allt gick riktigt bra. Jag togs på allvar, säger Ylikoski.

Tidigare attityder på arbetsplatsen är inte bara ett problem för arbetsgivare. Många av de arbetsföra till arbete, men inte ser svaga går i pension. Möjligheten var redan Ylikoskelle pension vid sexton års ålder. Han minns att han har undrar, varför ska jag stanna hemma vid så ung ålder.

Ben noterar att utslagning av ungdomar kommer att bli en hel del uppmärksamhet, men med uteslutande av människor som talar om lite.

– Rehabilitering Centers är nyligen skadade, de som inte vet vad de ska göra. Människor kan ha sin egen praktik och sommarjobb. Invalidit ton, eller skapa en mol, kastar hon.

Den främsta styrkan i Vajavuudesta

Ben lidit för tio år sedan en snowboard olycka till Ylläs. Berömda sista hopp slutade med en nedgång på 2,5 mätresultat. Bröstkorgsdel ryggkotor Funchal var kvar, och följaktligen hade paraplegi.

Ett halvår senare, var Ben tillbaka på sluttningen av monoski Backe, som var minskar och led också.

Enligt hennes mening, är vi så fåfängda är UNEM. Många vågade inte närma en rullstol sitter eftersom det kom med inget att säga.

– Vi håller på med  exakt samma som alla andra, men är på ett annat sätt. I en mycket snabbare takt.

På arbetsmarknaden  krävs det för en person med funktionsnedsättning att visa uthållighet och vilja.

Enhandledare sade efteråt som anlitade mig eftersom jag är van vid det, som alla kom ut helt enkelt. Ordföranden kan också vara starkare än den andra och det ser ut som som kommer att kunna, ja.

Dessutom vet hur skratta för sig själv att hålla. Ben ser ut som en tatuointiaan, som var tänkt för att vara en av de äldsta kinesiska tecknen i högstämda ord.

– Med det blev det det uppätet. Tatuering läser jag som att rensa gatorna.

Vem? Ulla-Maija Bhavani

  • Jobbet:UM Design-arbete under namnet Jasmins tatueringar-tatuering artist i företagets lokaler. Arbetat med tidigare, mekanik konstruktör och projektledare i tecknet TV Oy, Weldmec Oy Ab och mekanik av designer av formgivningen som en biträdande Enmac Oy
  • Ålder: 26
  • Familj: Miko, 3 1/2 år
  • Hem: bor i forsarna i byn, infödd Kemi
  • Utbildning: kompetens (2006), båtens ingenjör (2010)
  • Hobbies: Det finska teamet av funktionshindrade alpin hiihtomaa 2002-2006. Sin vilja igenom i vammaispurjehdusta racing nivå. Ritningen har alltid varit en del av livet. den första tatuering-maskinen köptes av 16 års ålder
  • Motto: ”Det som inte dödar dig, så förstärker dig”

                     Hej alla mina läsare!

Jag ber er om ursäkt för att googles översättning inte var den bästa,  fast hur jag än försökte se igenom texten. Det blev alldeles för obegripligt att förstå. I kväll har jag försökt ta hjälp av Bing översättning, och därefter har jag korrigerat ytterligare det som lät tokigt i mina öron. Nu hoppas jag att texten är bättre.

                                                                 Kram ♥ 

Typiskt

Dagen började inte så bra här på jobbet, då dataprogrammet på min dator fungerar inte. Vi försökte med ett annat tangentbord och starta om hela apparaten,men nix inget hjälpte. Typiskt då man kommer på jobb efter.semester, så får man något problem. Nu väntar vi på ADB hjälp.

Kram 🙂

TREVLIG HELG

Kram ♥

Det blir spännande

I morse var jag lite snorig, men det har inte blivit värre. 🙂
På eftermiddagen blir det spännande, för att då ska jag träffa Internetmänniskan. Lite nervöst känns det, när vi har bara skrivit mail med varann. 🙂 Vi får väl se vad han säger om mina önskemål. 🙂

Kram 🙂

Nu vågar jag inte

För någon dag sedan dök en uppdatering för Iphonen upp. Ni kanske minns hur det gick för mig förra gången då jag gjorde uppdateringen på mobilen. Jo då försvann den automatiskasvarar grejen, och det vill jag inte gå miste om en gång till. 🙂 Nu vågar jag inte uppdatera. 🙂 Risken är för stor då automatiskasvararen inte är Apples egen produkt/program.

Kram 🙂

Sov gott!

 

Kram 🙂

Ta gärna en titt

Nu ber jag er, ta gärna en titt. 🙂

 

Kram 🙂

PS. Vill lyfta upp denna kommentar lite. Vi har ju ett barn ( numera vuxen )med ADHD och det är många som inte riktigt förstår sig alltid på dessa ”damp”barn, hur de fungerar och hur man kan hjälpa de. Vi kämpade i många år för att få en utredning och därefter den hjälp som han behövde och hade rätt till. Många år gick till spillo innan allt var klart och jag hoppas innerligt att det är lättare att få hjälp idag än för 10-15 år sedan!

Hej jag är en mamma till ett barn med ADHD och som har väldigt stora svårigheter som påverkar honom i sitt vardagliga liv. Jag kämpar för att skapa mer kunskap och framförallt förståelse för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att de skall kunna bli bemötta och accepterade på ett bra sätt i samhället. På så sätt tror jag att de får en starkare självkänsla och har lättare att Klara sig lättare i framtiden. För att nå ut med mitt budskap har jag startat en blogg som heter Fullrulle-adhdbarn. Skickar därför mail till dig  för att fråga om du möjligtvis har möjlighet att länka min blogg på din bloggsida för att kunna nå ut till så många som möjligt. Kika gärna in och kolla! http://fullrulle-adhdbarn.bloggplatsen.se/

Stor Kram från en mamma som bryr sig.

Kristina från Duvemåla

Kuva: Den här annonsen i HBL och Helsingin Sanomat fick telefonerna att gå heta på Svenska Teatern.Om några veckor ska jag fara till Helsingfors och se på Kristina från Duvemåla. 🙂

 

 

Kram 🙂

På tumanhand

Vi blev mindre på kaffet än vad jag hade väntat mig, så det var bara min bror och jag. De andra i familjen hade något annat på gång. Så vi fick på tumanhand dricka kaffe och äta rababerpaj. Det kändes ganska bra att vara vi två, och vi pratade lite om allt möjligt. Sedan tittade vi på MacGyver på tv, och hade rätt så skönt. 🙂

Kram, kram 🙂