Kategoriarkiv: Om mig själv

En söt liten baby

Jag har varit på språng så jag har inte hunnit blogga än idag. Min assistent kom vid en tolvtiden, vi åkte till Sunds Trädgård för att jag ville köpa blommor åt min väninna som vi skulle fara och hälsa på. 🙂 I affären hittade jag två gulliga tomtar som jag köpte åt  de större barnen och en blombukett. 🙂 Hemma hos mig beställde en taxi som förde oss till Larsmo. 🙂

När jag kom fram så möttes jag av två härliga barn och deras mamma.,♥och det blev en skön känsla inom mig. Vi hade ju inte träffats på länge. Pojken var så ivrig och ropade Susie, Susie med ett kexpaket i handen, sen hörde jag att han hade väntat på att jag skulle komma. Sedan fick jag se den lilla babyn, som var en vecka gammal. Det var en söt liten baby, man glömmer bort hur små de kan vara. 🙂 Söt var också min guddotter som hade tappat sina framtänder. 🙂 Vi drack kaffe och pratade, trevligt att sitta och umgås med varann. 🙂 Det var en underbar eftermiddag. 🙂

Här hemma värmde jag något att äta. Sen gick vi i förrådet eftersom jag ville se på blommorna. Pelargonerna var gröna och torra, så vi gav dem lite vatten. 🙂 En sån dag har jag haft. 🙂

Kram 🙂 

Paketerade in första julklappen

Jag fick postpaketet hem igår, ocn nu har vi paketerat in första julklappen. Det var viktigt att hinna innan mina kära föräldrar kommer till mig, och inte ser vad jag har köpt åt dom. 🙂 Idag ska jag gå på en köpmannamässa som ordnas vartannat år. 🙂

 

Hejsvejs 🙂

Vad har jag gjort?

Det blev en hel del övningar på mattan idag igen, och rörelser som krävde magmuskler. Nu var det en stor skillnad jämfört med förra fredag, och det gick mycket bättre. :)Fysioterapeuten frågade mig, att vad har jag gjort, idag hade jag faktiskt magmuskler. 🙂 Tränat lite svarade jag och log åt henne. 🙂 Ibland blev det lite för mycket av någon rörelse så sjönk jag ihop, men kom ganska fort på mina fötter igen. 🙂 Jag får vara nöjd med mig själv. 🙂

Kram 🙂

I väntan på terapin

Skönt att det är fredag och jag är ledig. 🙂 Snart börjar min fysioterapi, så det blir en snabbinlägg och ett kort sådan. 🙂 Ni ska ha en skön dag.

Kram 🙂

Jag ska sluta tycka synd om mig själv!

Nu har jag bestämt mig, att jag ska sluta tycka synd om mig själv! Jag har börjat acceptera att resan inte blir av. Det kommer nya tåg att hoppa på. 🙂

 

Kram 🙂

Livet är orättvis

Min nedstämdhet forsätter fast jag försöker vara så normal som möjligt. 🙂 Jag fick ett paket  igår på posten, en Sodastrem maskin som jag ska ge mina föräldrar till julklapp. I morse gav jag mitt ID-kort och paketets nummer åt min vårdare, som lovade gå och se om hon skulle få ut den. På posten är man ibland så noggrann att det måste vara fullmakt av den som har beställt, ja nu skulle det ha gått men paketet var alltför stort att ta på cykel. 🙂 Men jag får be någon annan som har bil och fara efter den åt mig. 🙂

Mamma frågade om jag ville komma med till våra vänner i morgon, då svarade jag nej, för att jag tänkte vila mig efter fysioterapin. Sedan sa mamma, visst förstod jag varför jag inte kunde åka till Helsingfors, om jag hade varit i skick så skulle det ha varit en annan sak. Jag kanske sa något men i själva verket förstod jag det inte, och tyckte att livet är orättvis. Efter samtalet kände jag besvikelsen som kom över mig igen och tårarna började rulla nerför mina kinder. Då var det tur att jag var ensam och fick lugna ner mig.

Kram 🙂

Nej vad ska det bli?

I natt kunde jag sova på sidan hela natten, som kändes skönt. 🙂 Nej, idag är jag ingen muntergök, för att när jag höll på att tvätta mig, ringde pappa som förbjöd mig att resa. 😦 Enligt honom var det för riskabelt för mitt ben, och att vi måste tänka på resan i januari. Så sa pappa till slut att hoppas jag förstod det. Nej, det gjorde jag inte, men sa ingenting. Då var jag ganska fåordig .

Ja det blev skrivet en del sms med min assistent. Nu är jag så led, nej vad ska det bli? Jag vet att jag gnäller igen men just nu känns det så.

Kram 🙂

Det ser kanske lite ljusare ut

Nu är jag på bättre humör, efter att jag blev påmind om att jag hade ju en assistent som kunde hjälpa till. Jo vi började chatta via facebook igen en gång. 🙂 Assistenten tyckte det bra jobbat av mig, då jag fick reda på att hjälparen åker gratis på tåg. 🙂 Vi diskuterade bland annat hur vi skulle ta oss vidare från tågstationen. Det ser kanske lite ljusare ut på den fronten. 🙂 Sedan lovade min assistent att ta reda på tågtidtabelllen. Nu får vi bara hoppas på att det lyckas, och vi kan komma iväg. 🙂

Kram 🙂

Varför ska livet vara komplicerad?

Just nu frågar jag av mig själv, varför ska livet vara komplicerad då man har ett funktionshinder. Jag måste ta reda på dagpenning för assistenten, men jag hittar det inte. Googlade ikväll på WR.sidor och läste att assistenten åker gratis på tåget.  Ännu har jag ej hört från handikappservice något om ersättningarna. Livet känns surt 😦 och vägen lång att gå, jag känner mig ensam. Kan ej göra som andra människor bestämma mig, nu sticker jag. 🙂 En besvikelse finns inom mig, men på något sätt vill jag ändå försöka ta reda på och komma iväg till Esbo. Lyckas jag? Orkar jag? Ja jag vet inte men det börjar bli ont med tiden.

Som sagt vet jag inte vad jag ska göra. 😦 På ett vis känns det hopplöst. Mina föräldrar säger, ja jag får själv ta reda på. Ibland har jag lust att börja skrika på Hjäälp!! Nu ska jag sluta gnälla och surfa vidare på Internet. 🙂 🙂

 

Hejsvejs 🙂

Kon lindrigt undan

Det verkar som om jag kom lindrigt undan med träningsvärken, trots att fysioterapin var ganska hård igår. 🙂 Jag har ingen värk eller ömhet i benet. Så min dag har börjat riktigt bra och jag är glad! 🙂

Kram 🙂